Kollektivavtalen för livsmedelsbranschens arbetstagare går ut i slutet av januari. Läs här, hur avtalsförhandlingarna framskrider.

1. Kollektivavtal

Ditt kollektivavtal förhandlas fram av SEL som representerar arbetstagarna i livsmedelsbranschen och ETL som representerar arbetsgivarna. I avtalet överenskommer man om minimivillkoren för löner och andra arbetsvillkor.

I kollektivavtalet avtalas exempelvis om arbetstider, betalda årssemestrar och sjukledigheter, ledigheter på grund av arbetstidsförkortning och semesterersättningar. På arbetsplatsen kan man lokalt avtala om bättre löner och andra arbetsvillkor än vad som förutsätts i kollektivavtalen, men inte försämra villkoren.

2. Kollektivavtalsförhandlingar

De nuvarande kollektivavtalen för livsmedelsbranschens arbetstagare mellan SEL och ETL är i kraft fram till 31.1.2023. SEL och ETL har enats om att kollektivavtalsförhandlingarna inleds 11.1.2023.

3. Avtalsförhandlare

SEL:s förbundsstyrelse har inför kollektivavtalsförhandlingarna utsett en avtalsdelegation som SEL:s förhandlare. Avtalsdelegationens medlemmar är SEL:s förbundsordförande Veli-Matti Kuntonen, förbundssekreterare Lea Väänänen, avtalschef Erkki Rantamaa, lönesekreterare Ari Huuki samt de förtroendevalda Juha-Pekka Hölkki (bageribranschen), Tommi Stenberg (köttbranschen), Toni Rajavaara (mejeribranschen), Maarit Lähteenmäki (industrin) och Ville Sipilä (industrin).

4. Avtalsförslag

Vid sidan om avtalsdelegationen har SEL:s styrelse utsett avtalsbranschvisa avtalssektioner, som redan under hösten har behandlat förslag från SEL:s medlemmar om hur kollektivavtalen kan utvecklas samt berett dem för behandling i avtalsdelegationen. Fackavdelningar och enskilda medlemmar kom inom ramen för tidtabellen in med 186 förslag på hur kollektivavtalen kan utvecklas.

5. Avtalsmål

SEL:s förbundsfullmäktige beslöt 2.12.2022 med avtalsdelegationens förslag som grund om SEL:s förslag på förbättringar av kollektivavtalen för livsmedelsbranschens arbetstagare. SEL:s avtalsmål offentliggörs i januari, då avtalsförhandlingarna med arbetsgivarförbundet inleds.

6. Avtalslöst tillstånd

Om partierna inte når ett förhandlingsresultat och ett nytt kollektivavtal inte kan nås under januari månad inleds avtalslöst tillstånd 1.2.2023 då kollektivavtalen inte längre är i kraft. Under avtalslöst tillstånd råder inte arbetsfredsplikt, vilket innebär att parterna kan försöka påverka förhandlingarna med strejkåtgärder.

Arbetsvillkoren gäller emellertid i praktiken på grund av den så kallade efterverkan. Arbetsgivaren kan alltså inte på egen hand exempelvis sänka lönerna eller förlänga arbetstiden i avtalslöst tillstånd. Stadgandena i det gamla kollektivavtalet är i huvudsak i kraft tills ett nytt kollektivavtal har godkänts.

Om förhandlingarna avbryts besluter den centrala strejkkommitte som SEL:s förbundsstyrelse har tillsatt hur man ska gå framåt och om eventuella strejkhot.

Om SEL tvingas vidta strejkåtgärder ansvarar förbundet för verksamhetens laglighet. I en strejk, utlyst av förbundet är en enskild medlem inte ersättningsskyldig. Det är förbundet som inleder och avslutar strejkåtgärder.

7. Förhandlingsresultat

Då man i kollektivavtalsförhandlingarna har uppnått ett förhandlingsresultat sammankallas SEL:s förbundsfullmäktige för att besluta huruvida man godkänner förhandlingsresultatet som nytt kollektivavtal. Om båda avtalsparter i kollektivavtalsförhandlingarna godkänner förhandlingsresultatet har livsmedelsbranschens arbetstagare fått nya kollektivavtal.

Om förhandlingsresultatet inte godkänns fortsätter förhandlingarna och eventuella kampåtgärder tills ett avtal kan slutas.

Läs mera och följ kollektivavtalsförhandlingarna på finska på adress www.selry.fi/tes.

Känner du till de här termerna?

Stridsåtgärd

Fackliga stridsåtgärder kan vara exempelvis övertidsförbud, strejk, förhalningsstrejk, stödstrejk och politisk strejk. Lockout är arbetsgivarsidans kampåtgärd. Deltagande i en facklig stridsåtgärd berättigar inte arbetsgivaren att säga upp arbetstagarens arbetsförhållande. Om strejk utlyses ska meddelande om det ske till motparten och riksförlikningsmannen minst två veckor innan strejken inleds.

Övertidsförbud

Under övertidsförbudet utför arbetstagarna arbete enbart på regelbunden arbetstid, högst 8 timmar per dag och 40 timmar per vecka. Under övertidsförbudet utförs inget extra arbete eller övertidsarbete.

Strejkvakt

Strejkvakterna dejourerar vid portarna till de arbetsplatser där strejk är utlyst, meddelar dem som kommer till arbetsplatsen om att det är strejk och informerar om hur strejken fortskrider.

Strejkande

Den strejkande är en arbetstagare vars arbete är strejkbelagt och som deltar i strejken för att uttrycka sin åsikt. Strejkrätten är en grundrättighet i arbetslivet och en mänsklig rättighet.

Strejkbrytare

En strejkbrytare är en person som utför strejkbelagt arbete eller inte följer förbundets beslut om strejkåtgärder. En person som med arbetslov beviljat av förbundet  utför strejkbelagt arbete är ingen strejkbrytare. Arbetslovet är ett undantagslov som arbetsgivaren kan ansökan om hos förbundet om utförande av strejkbelagt arbete.

Nödarbete

Då arbetsgivaren meddelar om nödarbete i lagenlig mening skall arbetsgivaren omedelbart komma med ett skriftligt meddelande om nödarbete till arbetsskyddsmyndigheten och arbetstagaren är skyldig att genast inleda nödarbetet. Exempelvis kan nödslakt tillgripas för att undvika djurplågeri.

Strejkunderstöd

SEL betalar till sina strejkande medlemmar ut ett strejkunderstöd, om förbundet utlyser strejk eller om arbetsgivaren utlyser lockout. Storleken på understödet avgörs av SEL:s förbundsstyrelse.