Finland har den högsta arbetslösheten i EU. En tiondel av den finländska arbetskraften saknar för närvarande jobb och är jobbsökande. Samtidigt har många av dem som är i arbetslivet problem med att orka. Tempot i livet och arbetslivet har ökat, och också kraven och belastningen har ökat.
Ett alarmerande faktum är att psykiska störningar numera är den vanligaste orsaken till långvarig sjukfrånvaro i Finland. Psykisk ohälsa har också gått förbi sjukdomar i stöd- och rörelseorganen som den vanligaste orsaken till invalidpension. Över hälften av invalidpensionerna beviljas redan på grund av psykiska sjukdomar. Det visar att något är allvarligt fel i vårt samhälle och arbetsliv, när folk inte orkar i arbetet.
En förkortning av arbetstiden har nu seglat upp i den offentliga debatten och förhoppningsvis fortsätter diskussionen trots att Finlands näringsliv EK och Samlingspartiet redan har avfärdat idén. Just nu är rätt tid att tala om att förkorta arbetstiden, eftersom det skulle vara ett sätt att fördela arbetet jämnare. Kortare arbetstid skulle göra att arbete och utkomst räcker till fler människor än i dag. Samtidigt skulle de som arbetar orka bättre när de får mer fritid och när de hinner återhämta sig bättre från arbetet. En arbetstagare som har återhämtat sig är en mer produktiv arbetstagare.
Fackförbundens krav på förkortad arbetstid kan verka orealistiskt i en tid då fokus ligger på effektivitet, konkurrenskraft och resultat. En gång i tiden var åtta timmars arbetsdag och fem dagars arbetsvecka också radikala krav, men nu är de det normala. Teknologi, automatisering och artificiell intelligens förbättrar produktiviteten i arbetet och minskar behovet av arbetskraft, och därför är det motiverat att förkorta arbetstiden utan att sänka arbetstagarnas inkomstnivå.
Också SEL kräver i sina mål för regeringsprogrammet att det ska genomföras försök med förkortad arbetstid. Veckoarbetstiden kunde förkortas genom en fyra dagars arbetsvecka och årsarbetstiden till exempel genom att övergå till en fem dagars vecka vid beräkningen av semestern, så att lördagar inte längre skulle förbruka semesterdagar. Det väsentliga är att arbetstiden förkortas utan att arbetstagarnas inkomstnivå sänks. En förkortning av arbetstiden skulle vara en investering i människorna, arbetshälsan och framtidens arbetsliv.
Karoliina Öystilä
SEL:s kommunikationschef, chefredaktör
Texten är ledare i Elintae 5/2026.