Tjänstemännen vid Finansministeriet föreslår att pensionsåldern ska höjas till 70 år. Också arbetsgivarorganisationerna och högerpartierna, såsom Samlingspartiet och Sannfinländarna, kräver att tiden i arbetslivet ska förlängas. Vi kan inte acceptera en höjning av pensionsåldern. Kravet visar på en total brist på förståelse för hur arbetslivet ser ut. I de tunga jobben inom livsmedelsbranschen är det redan i dag många som inte klarar av att jobba fram till pensionsåldern.

En kategorisk höjning av pensionsåldern är inte på något sätt motiverad. Det har redan gjorts betydande ändringar i pensionssystemet och tiden i arbetslivet har förlängts. De system som har funnits för att stötta arbetstagare att orka i framför allt fysiska och tunga arbeten har avskaffats i Finland. Till exempel har slopandet av alterneringsledigheten och deltidspensionen försämrat arbetstagarnas möjligheter att stanna kvar i arbetslivet så länge som möjligt och trygga sin utkomst.

Samtidigt har arbetsgivarsidans krav på flexibilitet hela tiden ökat, men flexibiliteten utgår alltid från arbetsgivarnas behov och inte från arbetstagarnas välbefinnande eller ork. Samma aktörer som vill förlänga arbetskarriärerna vill också förlänga arbetstiden. Det är helt fel utveckling. Den tekniska utvecklingen och den ökande produktiviteten innebär tvärtom att vi borde förkorta arbetstiden.

De största utmaningarna för vårt pensionssystem just nu är att det blir vanligare med atypiska anställningar och ofrivilligt företagande samt att arbetslösheten är så hög i Finland. Underskottet i finansieringen av företagarnas pensioner är redan nu så stort att det måste täckas med 600 miljoner euro i skattemedel per år – och beloppet kommer att öka. Det här är stora frågor som vi måste hitta hållbara lösningar på.

Att ändra i pensionssystemet alltid när politikerna får lust till det är ett stort hot mot hela systemets trovärdighet, i synnerhet i de ungas ögon. Det är befogat att fråga sig om de som ständigt vill ändra spelreglerna egentligen har som slutligt mål att var och en i framtiden själv ska sörja för sitt eget pensionsskydd.

Om arbetslivet utvecklas i enlighet med arbetsgivarnas mål och blir allt mer flexibelt för dem, men allt mer osäkert och belastande för arbetstagarna, vem orkar då jobba längre än i dag? I stället för att prata om att höja pensionsåldern borde man fokusera på att skapa ett arbetsliv där människor orkar ända fram till pensioneringen.

Veli-Matti Kuntonen
SEL:s förbundsordförande