Den nya modellen för arbetskraftsservice skärper skyldigheterna för arbetslösa

Den reform som träder i kraft i maj utökar skyldigheten för arbetslösa att söka jobb. Samtidigt lovar regeringen att förbättra tjänsterna så att arbetslösa snabbare ska kunna sysselsättas.

Nordiska modellen för arbetskraftsservice träder i kraft den 2 maj 2022. Syftet med den nordiska modellen för arbetskraftsservice är att de som har blivit arbetslösa snabbare ska få jobb igen. Det här målet vill regeringen uppnå genom att utöka den personliga servicen för arbetslösa, men också genom att införa en skyldighet för arbetslösa att söka minst fyra jobb per månad.

I den nya modellen lindras karenserna inom utkomstskyddet för arbetslösa. Det betyder att arbetslösa inte lika lätt förlorar rätten till arbetslöshetsförmån för en viss tid på grund av försummelser. Arbetssökande som till exempel uteblir från det första avtalade mötet eller oavsiktligt begår ett fel i jobbsökningen kommer i stället först att få en påminnelse.

FFC har redan länge krävt att de oskäliga karenserna ska lindras och att arbetslösa ska få tillgång till tjänster som stöder dem i jobbsökningen. Därför anser FFC att reformen till den här delen är positiv.

Trots att regeringen kallar sin modell för ”den nordiska modellen”; så är den inte en kopia av de modeller som tillämpas i till exempel Sverige eller Danmark. Namnvalet signalerar snarare att de övriga nordiska länderna satsar betydligt mer resurser på tjänster för arbetslösa, att arbetskraftspolitiken är aktivare och att sysselsättningsgraden är högre än i Finland. Regeringen vill nu att också Finland ska gå i den här riktningen.

Det är arbets- och näringsministeriet som har tagit fram den nya modellen för arbetskraftsservice. FFC har kritiserat modellen för att den är komplicerad och slår fast regler på detaljnivå. Även om arbetslösa i fortsättningen ska få träffa en tjänsteman vid arbets-och näringsbyrån fler gånger än tidigare, så kommer tjänsterna inte nödvändigtvis att kunna skräddarsys individuellt, eftersom det finns så detaljerade bestämmelser.

Fler möten ska ge bättre jobbsökning

Som en del av reformen utökar regeringen resurserna för arbetskraftsservicen. Också personalresurserna måste utökas snabbt, eftersom varje arbetslös regelbundet ska få träffa en tjänsteman vid arbets- och näringsbyrån. I början av jobbsökningen hålls möten varannan vecka.

Regeringen motiverar de många mötena med att utredningar visar att regelbundna möten med arbetssökande, en aktiv arbetsförmedling och uppföljning av jobbsökningen leder till att arbetslöshetsperioderna blir kortare.

Tills vidare är det oklart om de tilläggsresurser på 70 miljoner euro som regeringen har utlovat kommer att räcka till för att garantera tjänster av hög kvalitet. För det beloppet går det att anställa ungefär 1 200 nya tjänstemän.

FFC har betonat att det inte räcker att bara träffa de arbetslösa ofta, utan att det är viktigare att se till att mötena är tillräckligt bra och verkligen hjälper de arbetssökande. Det här förutsätter att tjänsterna är flexibla och skräddarsys enligt de arbetslösas individuella behov.

Regeringens nya modell beräknas öka sysselsättningen med ungefär 9 500–10 000 personer. Enligt arbets- och näringsministeriets uppskattning uppnås de fulla sysselsättningseffekterna från år 2025.

Så här fungerar den nya modellen för arbetskraftsservice

  • En inledande intervju hålls inom fem dagar från det att jobbsökningen inleds. Arbetslösa får träffa en tjänsteman från arbets- och näringsbyrån (eller en kommunal tjänsteman i de kommuner som deltar i kommunförsöken med sysselsättning) för att kartlägga det individuella servicebehovet och göra upp en sysselsättningsplan.

  • Arbetssökande får träffa en tjänsteman från arbets- och näringsbyrån (eller kommunen) varannan vecka under de tre första månaderna av jobbsökningen. Diskussionerna hålls åtminstone till en början ansikte mot ansikte på plats.

  • Arbetssökande ska i regel söka fyra jobb per månad. Det är tillåtet att avvika från det här i vissa fall som anges i lag. Dessutom ska arbetssökande i regel redovisa sin jobbsökning via webbtjänsten.

  • Skyldigheten att söka jobb gäller också deltidsanställda och arbetstagare med varierande arbetstid (nolltimmarsavtal) som får jämkad dagpenning samt personer som har varit permitterade i mer än tre månader. Deltidsanställda ska söka ett jobb under en granskningsperiod på tre månader.

  • Arbets- och näringsbyrån eller kommunen kan lämna förpliktande arbetserbjudanden åt personer som har varit arbetssökande utan resultat i sex månader. Förpliktande arbetserbjudanden räknas med i skyldigheten att söka fyra jobb i månaden.

  • Karenserna inom utkomstskyddet för arbetslösa lindras. Första gången arbetslösa glömmer eller försummar sina skyldigheter blir följden en påminnelse. Andra försummelsen inom ett år leder till förlorad arbetslöshetsförmån i fem dagar och tredje försummelsen till förlorad förmån i tio dagar. Efter fjärde försummelsen kan arbetslösa få arbetslöshetsförmån först efter att ha jobbat, varit företagare, studerat eller deltagit i sysselsättningsfrämjande service i tolv veckor.


Text: Pirjo Pajunen, översättning: Jonny Smeds


Läs mera: TE-tjänster: Den nya kundservicemodellen för arbetssökande

Läs mera: TEM: Frågor och svar om den nordiska modellen för arbetskraftsservice

Bli
medlem