En räkning på 11 miljarder, som ständigt stiger

Över 11 miljarder euro. Det är otroligt mycket pengar. Så mycket har konkurrenskraftsavtalet redan kostat de finländska löntagarna, och räkningen stiger hela tiden. FFC startade i februari Kiky-klockan som talar om hur mycket pengar löntagarna har förlorat på grund av konkurrenskraftsavtalet. I medeltal stiger summan med två miljarder euro per år.

Du kommer säkert ännu ihåg konkurrenskraftsavtalet som slöts år 2016? Då utpressade Juha Sipilä (cent) arbetsmarknadsorganisationerna med konkurrenskraftsavtalet genom att hota med nedskärningar och lönelagar, om de inte gick med på avtalet som skar i arbetsvillkoren.

Med avtalet överfördes 2,05 procentenheter av arbetsgivaravgifterna att betalas av arbetstagarna, arbetstagarnas årsarbetstid förlängdes med 24 timmar utan lön och den offentliga sektorns arbetstagares semesterpengar skars ned med 30 procent under tre års tid.

SEL gick inte med i konkurrenskraftsavtalet, så arbetstiden för livsmedelsbranschens arbetstagare förlängdes inte. Men eftersom arbetsgivarnas socialförsäkringsavgifter överfördes att betalas av arbetstagarna innebar det att alla livsmedelsbranschens arbetstagares löner sedan år 2017 har skurits ned.

Enligt FFC:s ekonomist Tatu Knuutila innebär överföringen av kiky-avgifterna för en heltidsarbetande arbetstagare under arbetskarriären en förlust på minst tio tusentals euro. Av medianinkomsterna bland de FFC-anslutna fackförbundens medlemmar blir kostnaden under arbetskarriären för en arbetstagare cirka 36 000 euro.

FFC och många förbund, i likhet med SEL har föreslagit att kiky-avgifterna ska återföras till arbetsgivarna att betala. Det vore också ett sätt att förbättra löntagarnas köpkraft, som försvagats av den ökande inflationen. Nu är det dags att återföra betalningen av avgifterna på arbetsgivarna, eftersom Finlands kostnadskonkurrenskraft är stark och sysselsättningsgraden god.

Var och en av oss kan driva vår egen sak genom att i riksdagsvalet rösta på partier och kandidater som står på arbetstagarens sida också utanför talarstolen. Riksdagens och den nya regeringens sammansättning avgör huruvida besluten fattas med de vanliga arbetstagarna i åtanke eller utgående från näringslivets intressen.

Karoliina Öystilä
SEL:s kommunikationschef, chefredaktör

Texten publiceras först som ledare i Elintae 2/2023, 24.3.2023.

Bli
medlem