Det talas mycket om arbetskraftsbrist, trots att många i Finland står utan arbete. I allmänhet är det i arbetskraftsbristen fråga om en viss bransch eller flaskhalsar i utbildningen som kunde ha förutsetts. Arbetsgivarsidans tal om arbetskraftsbristen har tagit sig speciella former: till och med i samma mening kan man tala om arbetskraftsbrist och  behovet att försvaga arbetstagarnas arbetsvillkor.

Skulle då en försvagning av arbetsvillkoren leda till att fler arbetstagare skulle söka sig till de branscher som lider av arbetskraftsbrist? Svaret är nej. Kanske handlar det här om att då arbetsgivarna tillräckligt länge har talat om att utveckla arbetsvillkoren, med undermeningen att egentligen försvaga dem, de själva inte ser i konsekvensen i sitt tal?

I  vissa branscher är arbetskraftsbristen verklig och det beror på åtminstone två tydliga, inverkande faktorer. Sysselsättningsgraden är rekordhög, något som naturligtvis är en mycket god sak. Landets regering har i en krissituation klarat av att vidta åtgärder som har förbättrat sysselsättningen. Åtgärderna har varit totala motsatser till dem som den förra regeringen under Juha Sipilä vidtog, och just därför har de lyckats.

En annan inverkande faktor är coronapandemin, som ledde till att folk sökte sig bort från  de branscher som drabbades hårdast. Och om det lyckades kom man aldrig tillbaka. I det långa loppet förlorar en bransch med låga löner och där de övriga arbetsvillkoren inte är i skick sin dragningskraft.

Vad gäller skötseln av  coronapandemin måste vi ge landets regering ett gott betyg. Trots att det var hårt i flera branscher kunde en stor konkursvåg undvikas. Det är också svårt att förstå kritiken framförallt från företagarorganisationen om ohämmad skuldsättning. Om staten inte hade tagit emot smällen och de ekonomiska följderna av coronapandemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina skulle mången företagare nu vara en före detta företagare och mången arbetstagare arbetslös.

Det är dålig stil att anklaga regeringen för ohämmad skuldsättning, då det i allra högsta grad har varit fråga om ansvarsfulla åtgärder med tanke på hela nationen. Vi har som land klarat oss bra i de mest överraskande situationer. Den stora frågan är om vi kommer att klara oss i fortsättningen,  om vi inte värderar avtal och kompromisser. Vi borde alla sträva till att vara konsekventa och värdera saker som är väl skötta, det är ansvarsfullt.

Jag vill tacka alla våra medlemmar för det här året och tillönska alla en fridfull jul med inhemsk mat! Förhoppningsvis har så många som möjligt under julen möjlighet att njuta av de närståendes sällskap, vila och ladda batterierna inför nästa år.

Veli-Matti Kuntonen
SEL:s förbundsordförande