År 2021 tillhörde 54,7 procent av löntagarna i Finland ett fackförbund. Organiseringsgraden bland löntagarna har sjunkit med 5,5 procentenheter sedan år 2017. De här uppseendeväckande siffrorna framkommer i den forskningsrapport som arbets- och näringsministeriet publicerade i april. Av kvinnorna tillhörde 60,9 % facket och av männen något under hälften, eller 48,5 %. I den offentliga sektorn är organiseringsgraden 76,7%, i industrin 63,4 % och i de privata servicebranscherna 41,6 %. Finländarna under 30 år tillhör mera sällan facket i jämförelse med andra grupper.
Den största enskilda orsaken till att organiseringsgraden bland löntagarna har sjunkit är att närmare 525 000 löntagare, i stället för att välja ett fackligt medlemskap har föredragit att försäkra sig själva inför eventuell arbetslöshet genom att ansluta sig till Allmänna arbetslöshetskassan YTK. I den gruppen ingår många olika människor. Det finns de, som medvetet väljer att inte tillhöra ett fackförbund, och det finns de, som tror att de tillhör ett fackförbund, eftersom de anslutit sig till ”Loimaförbundet”.
Och det finns också de, som nog vet att facket är viktigt och förhandlar om kollektivavtalen. De är inte redo att avstå från de arbetsvillkor som föreskrivs i kollektivavtalen, såsom pekkasdagar och semesterersättningar, men de ”sparar” då det gäller att betala den fackliga medlemsavgiften, eftersom de vet att också de som fripassagerare får samma löneförhöjningar och andra arbetsvillkor som dem som tillhör facket.
Vi kan dra åtminstone två slutsatser av den sjunkande organiseringsgraden. Vi måste se oss i spegeln och erkänna att vi i fackförbunden har misslyckats i uppgiften att berätta vad facket är och varför det lönar sig för varje arbetstagare att tillhöra den egna branschens fackförbund. För det andra måste facket förbättra sitt agerande, lyssna till människorna och utveckla sin verksamhet så, att fler arbetstagare än för närvarande väljer fackligt medlemskap.
Situationen är verkligen inte hopplös. Över 1,3 miljoner finländare i arbetsför ålder har valt att tillhöra facket. Det innebär att fackets betydelse inte har försvunnit. Facket behövs nu och i framtiden. Ingen annan än ett fackförbund som grundats av arbetstagarna kan driva arbetstagarnas intressen. Kollektivavtalen, som är garanter för arbetstagarnas rättigheter existerar också i fortsättningen endast och enbart om arbetstagarna tillhör facket – och tack vare dem.
Karoliina Öystilä
SEL:s kommunikationschef, chefredaktör
Texten publiceras först som ledare i Elintae 3/2023, 28.4.2023.