Den inledande skrivningen efter resultatet av kollektivavtalsbrottningen mellan SEL och arbetsgivarorganisation ETL nedtecknades efter att regeringen Orpo bildades efter riksdagsvalsresultatet i programmet, där det konstaterades att ” bageriarbetslagen slopas från 1.3.2025 som föråldrad”. ETL och företagarorganisationen Bageriförbundet lyckades med sitt lobbande, vilket inte var någon överraskning, eftersom landet nu hade fått den mest arbetsgivarvänliga regeringen på årtionden.
Fackförbunden tvingades gå in i den här avtalsrundan i en mycket spänd situation, där landets regering målmedvetet förverkligade försvagningar av arbetstagarnas ställning på arbetsplatserna och fackets ställning i samhället, bland annat genom att begränsa strejkrätten och genom att försvaga förlikningsmannens möjligheter att lösa arbetstvister.
I samband med slopandet av bageriarbetslagen avskrevs också arbetsgivarnas lagstadgade plikt att betala ut ett 100-procentigt lönepåslag i bagerierna mellan klockan 22 – 06. Detta innebar för våra kollektivavtalsförhandlingar en utmaning som vi kände till på förhand, att avtala om nattersättningarna för skiftarbetande, eftersom de ersättningarna inte var inskrivna i bageribranschens kollektivavtal.
Då slopandet av bageriarbetslagen bereddes lät arbetsgivarsidan förstå att det hade en marginell betydelse. Vissa arbetsgivare meddelade till och med att slopandet inte påverkar någonting och att SEL bara skrämmer sina arbetstagare i onödan.
För oss var det klart att SEL i kollektivavtalsförhandlingarna utgår från att en 100-procentig nattersättning också i fortsättningen betalas till alla arbetstagare i bageribranschen. Men det var också klart att arbetsgivarsidan skulle försöka utnyttja den gåva man fått av regeringen.
Under förhandlingarna stod det klart att arbetsgivarsidan inte i realiteten utgick från tanken att slopandet av bageriarbetslagen inte skulle få några effekter. De utgick från att förutsättningen för att skriva in den 100-procentiga nattersättningen i kollektivavtalet skulle vara att vi från vår sida skulle gå med på betydande försvagningar av arbetsvillkoren.
Vi förstår inte arbetsgivarnas upprepade påståenden om kostnadseffekten av att skriva in en 100-procentig nattarbetsersättning, som borde kompenseras med försvagade arbetsvillkor. Vilken är kostnadseffekten av att utbetala samma nattarbetsersättning som tidigare i stället för lagstiftningsvägen via kollektivavtal?
Arbetsgivarna söker således kompensation för en teoretisk kostnadseffekt med försvagade arbetsvillkor, som i praktiken skulle drabba bageriarbetstagarna. Detta är konfliktens kärna.
Nu, då SEL tvingats avslå tre förlikningsförslag kan alla räkna ut huruvida slopandet av bageriarbetslagen var en bagatell? Skrämde SEL upp sina medlemmar, eller var det fråga om helt motiverade förberedelser inför det som skall komma?
Veli-Matti Kuntonen
SEL:s förbundsordförande