Den finländska arbetsmarknadsmodellen som bygger på förhandlingar och överenskommelser riskerar att gå sönder. Regeringen Orpo tänker gå till historien som den regering som bröt sönder det finländska arbetslivet, som arbetstagarna och arbetsgivarna tillsammans byggt upp under årtionden.
Detta låter dramatiskt, men den här hotbilden kan mycket riktigt bli verklig om regeringen Orpos lagförslag om att öka det lokala avtalandet som sådant går igenom i riksdagen.
Regeringen vill erbjuda möjligheter till lokala avtal också för icke organiserade arbetsgivare, medan detta hittills varit möjligt enbart för organiserade arbetsgivare. I praktiken kommer arbetsgivarna i fortsättningen inte att ha några incitament att tillhöra ett arbetsgivarförbund. Och då organiseringsgraden bland arbetsgivarna sjunker förlorar branschens kollektivavtal sin allmängiltighet.
Då kollektivavtalet är allmängiltigt ska alla branschens arbetsgivare följa det. Med allmängiltigheten tryggas samma lön och en miniminivå på alla andra arbetsvillkor för alla arbetstagare. Spelreglerna har varit tydliga och konkurrensen mellan företagen rättvisare.
Ett normalbindande kollektivavtal följs enbart av de arbetsgivare som tillhör ett arbetsgivarförbund. Om en arbetsgivare inte tillhör ett arbetsgivarförbund, kan arbetstagarnas intressen tryggas enbart av Finlands lagstiftning. Hur många arbetstagare är medvetna om, att exempelvis löneförhöjningar, ledighet vid arbetstidsförkortning, längre betalda sjukledigheter och semesterersättningar har överenskommits om enbart i kollektivavtalen? Det är förmåner som inte är inskrivna i lagen.
Det är helt klart att regeringen vill försvaga arbetstagarnas lönenivå och andra arbetsvillkor. Om regeringens avsikter vore att förbättra löner och arbetsvillkor skulle det här lagförslaget inte behövas. Då regeringen efterlyser en ”mera flexibel arbetsmarknad” innebär det i klarspråk att arbetstagarna ska vara flexibla med sina rättigheter till förmån för arbetsgivarna.
Det är knappt någon som motsätter sig lokala avtal, om det sker inom ramen för kollektivavtalen, i äkta förhandlingar med de förtroendevalda, utan diktat eller till och med påtryckningar från arbetsgivarens sida. Tyvärr driver regeringen nu det finländska arbetslivet i exakt motsatt riktning. Nu om någonsin är det viktigt att tillhöra facket.
Karoliina Öystilä
SEL:s kommunikationschef, chefredaktör
Texten publiceras som ledare i Elintae 6/2024 (11.10.2024).