I år har det gått 120 år sedan SEL fick sin början i Tammerfors. I maj 1905 beslutade sex fackavdelningar för bagare och konditorer från Helsingfors, Tammerfors, Åbo, Uleåborg, Vasa och Viborg att gå samman för att främja bättre arbetsförhållanden för arbetarna inom branschen.
Det skulle förstås ha varit fantastiskt att kunna fira SEL:s 120-årsjubileum genom att känna glädje över hur mycket det finländska arbetslivet samt anställningsvillkoren och arbetsförhållandena inom livsmedelsbranschen har utvecklats, när vi har förbättrat dem i 120 år. Tyvärr har vi anledning att också göra annat än att fira. Regeringen Orpo, som kom till makten sommaren 2023, har genom sin arbetstagarfientliga politik i snart två års tid målmedvetet fört arbetstagarnas rättigheter och ställning flera årtionden bakåt i utvecklingen.
Vi är ändå inte i närheten av de anställningsvillkor och arbetsförhållanden som gällde 1905, men riktningen är tydlig. Regeringen vill bli av med kollektivavtalen och förtroendemännen på arbetsplatserna. Det gör ont ända in i hjärtat när regeringen och arbetsgivarsidan river upp de spelregler i arbetslivet och den lagstiftning som ska skydda arbetstagarna, som har byggts upp genom samarbete under flera årtionden.
Styrkta av regeringens politik har också arbetsgivarna inom livsmedelsbranschen under kollektivavtalsförhandlingarna lagt fram hårdare förslag till försämringar av anställningsvillkoren än någon gång tidigare under de senaste 15 åren. Den här våren kan vi ställas inför en verklig kraftmätning om vi blir tvungna att föra en lång kamp för rimliga anställningsvillkor. Förhoppningsvis kommer man dock att ha så mycket besinning och förstånd vid förhandlingsbordet att man inte försöker köra över motparten.
I motsats till vad vissa tror är fackförbundens strejker och andra stridsåtgärder inte en hämnd för de försämringar som regeringen har genomfört inom anställningsvillkoren och utkomstskyddet för arbetslösa. Genom strejkerna och de andra åtgärderna sköter fackförbunden sin grundläggande uppgift och driver sina medlemmars intressen. Det handlar inte om hämnd, utan om medlemmarnas löner och andra anställningsvillkor.
Det är ett faktum att de finländska arbetstagarnas köpkraft har försämrats. Man får klart mindre för sin lön än tidigare. Finlands konkurrenskraft är i skick. Nu är det dags att åtgärda den köpkraftsgrop som arbetstagarna har hamnat i. Kollektiv styrka behövdes för 120 år sedan och behövs fortfarande.
Karoliina Öystilä
SEL:s kommunikationschef, chefredaktör
Texten är ledare i Elintae 1/2025 (14.2.2025).