Regeringen Orpo utlovade 100 000 nya jobb i Finland. Regeringens misslyckade politik har lett till att det nu finns ungefär 50 000 fler arbetslösa i Finland än när regeringen tillträdde. Andelen arbetslösa arbetssökande var i april så mycket som 11,5 procent av arbetskraften. Av EU-länderna är det just nu bara Spanien som har en högre arbetslöshet än i Finland. Regeringens ”sysselsättningsåtgärder” har alltså fungerat tvärtom, de har lett till att arbetslösheten, osäkerheten och misären har ökat.

Regeringen skulle också stoppa Finlands skuldsättning. Enligt regeringen har den varit tvungen att skära ner till exempel utkomstskyddet för arbetslösa och den övriga sociala tryggheten, social- och hälsovårdstjänsterna samt utbildningen för att stoppa statens skuldsättning.

Pratet om skuldsättningen glömdes dock snabbt bort när regeringen vid sin halvtidsöversyn i april beslutade att öka statsskulden och ge skattelättnader i miljardklass till höginkomsttagare och företag. Skuldsättningen ökade också i regeringens andra tilläggsbudget i maj.

Regeringen Orpo planerar att slopa rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter till arbetsmarknadsorganisationer. Det här är beskrivande för regeringens värderingar och attityd. Regeringen är inte intresserad av att man ska komma överens tillsammans eller att det ska finnas rättvisa spelregler i arbetslivet. Om regeringen ser ett tillfälle att bestraffa arbetstagarna, låter den inte bli att utnyttja det.

Det är knappast någon som har blivit medlem i ett fackförbund på grund av rätten att dra av medlemsavgiften i beskattningen, så antagligen är det inte heller särskilt många som kommer att gå ur facket på grund av att rätten till avdrag slopas. Det är viktigare skäl som gör att man hör till förbundet, såsom anställningsvillkor, stöd och trygghet. Ju fler arbetstagare som är fackligt anslutna inom en bransch, desto bättre löner och andra anställningsvillkor har alla. Medlemsavgiften till förbundet betalar sig ju tillbaka redan med de löneförhöjningar som förbundet förhandlar fram.

Om arbetsgivarnas organiseringsgrad minskar på grund av att rätten till skatteavdrag avskaffas, är de allmänt bindande kollektivavtalen hotade. Regeringen bör nu överväga saken på nytt och bevara rätten till skatteavdrag för medlemsavgifter. Det skulle vara fullt motiverat, för finns det någon utgift som i högre grad gäller förvärv av inkomst än medlemsavgiften till ett fackförbund som förhandlar om högre lön och bättre anställningsvillkor som är värda pengar för arbetstagaren?

Karoliina Öystilä
SEL:s kommunikationschef, chefredaktör

Texten är ledare i Elintae 3/2025 (6.6.2025).