EU:s kommande ordf\u00f6rande, Ursula Von Der Leyen, har f\u00f6rklarat sin vilja att uppr\u00e4tta en europeisk minimil\u00f6n. Von Der Leyen f\u00f6rv\u00e4ntas tilltr\u00e4da som ordf\u00f6rande den 1 november 2019 och str\u00e4var efter att l\u00e4gga fram ett konkret f\u00f6rslag inom 100 dagar.
F\u00f6rutom att det \u00e4r of\u00f6renligt med EU-f\u00f6rdragets artikel 153 d\u00e4r det st\u00e5r att EU inte ska l\u00e4gga sig l\u00f6nebildningen i enskilda l\u00e4nder \u00e4r det dessutom helt fel v\u00e4g att g\u00e5.
I den nordiska modellen regleras arbetsmarknaden huvudsakligen genom kollektivavtal mellan arbetsmarknadens parter och har bidragit till h\u00f6g syssels\u00e4ttning, j\u00e4mst\u00e4lldhet och en relativt sett h\u00f6g v\u00e4lf\u00e4rdsniv\u00e5.
2017 undertecknade Europaparlamentet, ministerr\u00e5det och Europeiska kommissionen \u201d20 principer i den europeiska pelaren f\u00f6r sociala r\u00e4ttigheter\u201d. Dess inneh\u00e5ll ger st\u00f6d f\u00f6r den nordiska modellen f\u00f6r arbetsmarknaden. I pelaren f\u00f6r sociala r\u00e4ttigheter skriver EU att anst\u00e4ndiga l\u00f6ner, goda arbetsvillkor och kontinuerlig kompetensutveckling beh\u00f6vs f\u00f6r en h\u00e5llbar och inkluderande tillv\u00e4xt. Det framg\u00e5r ocks\u00e5 att starka och sj\u00e4lvst\u00e4ndiga parter p\u00e5 arbetsmarknaden \u00e4r en f\u00f6ruts\u00e4ttning f\u00f6r detta.<\/p>\n\n\n\n