En betydande del av hush\u00e5llens inkomster g\u00e5r till mat: f\u00f6r l\u00e5ginkomsttagare rentav en femtedel, f\u00f6r h\u00f6ginkomsttagare mindre. SEL:s m\u00e5l har l\u00e4nge varit att momsen p\u00e5 mat ska s\u00e4nkas. I Finland \u00e4r momsen p\u00e5 mat 13,5 procent, vilket \u00e4r bland de h\u00f6gsta i EU. I b\u00f6rjan av \u00e5ret s\u00e4nkte regeringen momsen p\u00e5 mat med en halv procentenhet till 13,5 procent. Riktningen var r\u00e4tt, men s\u00e4nkningen var inte tillr\u00e4cklig f\u00f6r att synas i konsumentens pl\u00e5nbok.<\/p>\n\n\n\n
Priset p\u00e5 bensin har varit ett stort diskussions\u00e4mne i Finland redan innan Trump anf\u00f6ll Iran, vilket ledde till h\u00f6jda br\u00e4nslepriser runt om i v\u00e4rlden. Br\u00e4nslepriserna \u00e4r av stor betydelse f\u00f6r industrin och hush\u00e5llen, och \u00e5terspeglas s\u00e5v\u00e4l i biljettpriserna inom kollektivtrafiken som i boendekostnaderna. Hur mycket bensinen kostar vid pumpen \u00e4r dock bara en av m\u00e5nga faktorer som p\u00e5verkar kostnaderna i vardagen f\u00f6r folk. Av n\u00e5gon anledning talar man inte alls lika mycket om priset p\u00e5 boende eller mat, \u00e4ven om en klart st\u00f6rre del av hush\u00e5llens inkomster g\u00e5r till dessa \u00e4n till br\u00e4nsle.<\/p>\n\n\n\n
I Sverige beslutade regeringen att halvera momsen p\u00e5 mat fr\u00e5n tolv till sex procent den 1 april i \u00e5r. S\u00e4nkningen \u00e4r tillf\u00e4llig och g\u00e4ller till slutet av n\u00e4sta \u00e5r. Det \u00e5terst\u00e5r att se om s\u00e4nkningen blir permanent. I den h\u00e4r fr\u00e5gan borde den finl\u00e4ndska regeringen f\u00f6lja Sveriges exempel.<\/p>\n\n\n\n
Jag f\u00f6resl\u00e5r att regeringen vid ramf\u00f6rhandlingarna ska besluta om att avsev\u00e4rt s\u00e4nka momsen p\u00e5 mat i Finland. Om inte till h\u00e4lften p\u00e5 samma s\u00e4tt som i Sverige, s\u00e5 till exempel till 10 procent. En s\u00e4nkning av skatten p\u00e5 mat skulle vara en effektivare \u00e5tg\u00e4rd \u00e4n en s\u00e4nkning av bensinpriset. En s\u00e4nkning av matpriset skulle stimulera hush\u00e5llens k\u00f6pkraft och lindra den sv\u00e5ra ekonomiska situationen s\u00e4rskilt f\u00f6r l\u00e5ginkomsttagare. Det h\u00e4r beh\u00f6vs nu n\u00e4r det finns rekordm\u00e5nga arbetsl\u00f6sa i Finland.<\/p>\n\n\n\n
Samtidigt m\u00e5ste man se till att s\u00e4nkningen av momsen fullt ut \u00f6verf\u00f6rs till livsmedelspriserna och inte delvis g\u00e5r till dagligvaruhandelns marginaler.<\/p>\n\n\n\n
I Finland \u00e4r dagligvaruhandeln mycket koncentrerad. Tv\u00e5 j\u00e4ttar kontrollerar \u00f6ver 80 procent av marknaden. Det leder till att handeln kan tvinga den inhemska prim\u00e4rproduktionen och livsmedelsindustrin att konkurrera p\u00e5 ett osunt s\u00e4tt och att handeln i praktiken kan best\u00e4mma priset p\u00e5 mat. Ett f\u00e4rskt exempel \u00e4r \u00e4ggbristen. I Finland produceras mer h\u00f6ns\u00e4gg \u00e4n vad vi konsumerar, men butikshyllorna har gapat tomma, eftersom handeln betalade producenterna s\u00e5 d\u00e5ligt att det var l\u00f6nsammare att s\u00e4lja \u00e4ggen utomlands.<\/p>\n\n\n\n
Utan inhemsk prim\u00e4rproduktion har vi ingen inhemsk livsmedelsindustri och utan industri har v\u00e5ra medlemmar inget arbete. Vi kommer att forts\u00e4tta arbeta f\u00f6r den inhemska maten och jobben i Finland. Den inhemska livsmedelskedjan m\u00e5r bra n\u00e4r alla dess delar m\u00e5r bra och f\u00e5r en r\u00e4ttvis andel. Det h\u00e4r \u00e4r n\u00e5got som alla som \u00e4r en del av den inhemska livsmedelskedjan b\u00f6r komma ih\u00e5g.<\/p>\n\n\n\n